Arbejdermuseet i Köpenhamn

På Rømergade i Köpenhamn ligger Arbejdernes Forenings- og Forsamlings bygning som uppfördes 1879 som den första byggnad för arbetarrörelsen i Europa. Där finns bl.a. arbetarnas festsal och sedan 1982 har byggnaden inhyst Arbejdermuseet.

Man märker att hantverkare är del av arbetarrörelsen, för byggnaden är vackert utamyckad invändigt med bl.a. underbara träreliefer över olika arbetaryrken i festsalen.

När man besöker arbetarmuseum är det ju självklart att man får en politisk historia förmedlad. Vad jag uppskattar med Arbejdermuseet i Köpenhamn är att man inte velat "politisera" historien för nutida politksk vinning. Historien presenteras genom föremål och dokument. Allt är rakt på sak vad arbetarrörelsen faktiskt uppnått skildrat med en stolthet och utan att skildra allt som en enda misär.

Museet innehåller inte jättemycket information om enskilda individer, men jag misstänker att det beror på att man velat framhäva kollektivismen i arbetarrörelsen. En av grundarna av rörelsen i Danmark har däremot fått namnge ett av rummen där hans porträtt hänger. Hans namn var Louis Pio och tillsammans med sin kusin Harald Brix och Paul Geleff bildade han Den internationale Arbejderforening for Danmark i oktober 1871. Föreningen blev med tiden till det danska politiska partiet Socialdemokratiet.

Pio grundade även arbetarrörelsens tidning Socialisten där Harald Brix var chefredaktör. Arbejdermuseet välkomnar besökarna in på redaktionen där man bl.a. kan bläddra i äldre tidningar och "ta emot tips" genom att lyssna i telefonen. 

Louis Pio fick med tiden betalt av den danska polisen för att utvandra till USA då de trodde att socialismen i Danmark skulle försvinna med honom. Så blev emellertid inte fallet och fastän dottern Sylvia Pio i sitt första äktenskap var gift med länsgreven Eggert Knuth, behöll hon sin socialistiska övertygelse. Hon kämpade för att återupprätta sin fars ära och efter att han dött i tyfus i Chicago, såg hon till att hans aska kom hem till Köpenhamn. 

En annan individ som figurerar i utställningarna är David Hamilton Jackson vars byst är en gåva till Danmark från Jungfruöarna som tidigare var en dansk koloni kallad Danska västindien. Hamilton Jackson startade den första fackföreningen för mörkhyade lantbruksarbetare och lyckades på helt fredliga vägar få bättre livsvillkor för dem. 1 november varje år firar man på Jungfruöarna Liberty Day tillägnad hans kamp för arbetarna och pressfrihet. Dagen kallas t.o.m. ibland David Hamilton Jackson Day.

Något som slog mig när jag gick runt i Arbejdermuseets utställningar är hur viktig bildning och idrott verkar ha varit för den tidiga arbetarrörelsen. Bland alla planscher och dokument finns mycket uppmuntran till läsning och kroppslig rörelsen och många inbjudningar till bokklubbar och idrottsföreningar. Man kan inte annat än undra vad som hände med med dessa ideal liksom livsglädjen och entusiasmen hos arbetarklassen.