Ortnamnet Rolsta innehåller mansnamnet Hrodhvaldr som är en äldre variant av Roald. Det betyder ungefär "ärad/berömd härskare". Efterledet -sta brukar dateras till järnåldern från omkring Kristi födelse till vikingatid. Bytomten ifråga är dock inte belagd i skrift förrän 1311 (Wikström 2003:7).
Området kring Rolsta ligger mellan 10 och 25m över havet idag och om man tänker på landhöjningen, gick Mälaren ända upp till platsen för den arkeologiska undersökningen. Den omgivande fornlämningsmiljön utgörs främst av gravfält, men här finns även en grund till en väderkvarn och en "stensättningsliknande lämning" som Anders Wikström menar troligen är del av ett stensträngsystem (2003:7). Förutom att Märstas nuvarande bebyggelse når fram till Rolsta, präglas området av åkerbygd och underlaget är den vanligaste jordarten i Sverige: morän. Här finns flera gårdar belagda från medeltiden och framåt.
Den arkeologiska undersökningen 2003 gjordes under ett större område än det som omfattades av slutundersökningen och man hittade såväl den historiska bytomten som lämningar från järnåldern (Wikström 2003). Detta var ungefär det samma som också framkommit vid den nuvarande så kallade slutundersökningen.
Vid den nuvarande undersökningen har man hittat byggnader från 1700- och 1800-talet, men också ett hus med lergolv och ugnsanläggning som kan vara från medeltiden. Även en åkeryta från 1900-talet fanns inom undersökningsytan och där syntes också (vid visningstillhället) ännu oundersökta härdar, som kan häröra från järnåldern. Då många lämningar från olika tider samsades om ytan, var det svårt att avgöra vad som tillhörde vilken anläggning och tidsperiod. 1700-talshuset syntes dock tydligt genom en nedgrävd liten källare med välbevarad stentrappa. I botten av trappan, hade arkeologerna hittat keramikbitar och det är frestande att tänka att någon snubblat på trappan och tappat kärlet på golvet. Även lergolvet till det troliga medeltida huset och stenugnen var väldigt tydligt i moränen. I botten av stenugnen hade man hittat den äldsta varianten av så kallad svartgods-keramik som brukar kallas A-typ och som kan dateras till vikingatid och tidig medeltid.
Utöver keramik, hade man hittat bl.a. en bit av ett munspel och en bit av en kritpipa, olika sorters mindre föremål i metall och bitar av skiffer som använts som takläggning. Där fanns även delar av en glasflaska som flagade, vilket tyder på att den hade så kallad glaspest. En kemisk reaktion orsakad av smältugnar av sämre kvalitet som användes förr och som ledde till att glaset med tiden spricker och vittrar sönder.
Som ovan nämnts finns en grund från en väderkvarn registrerad i fornlämningsregistret i närheten av bytomten och här fanns flera fynd från malningsaktiviteter från olika tidsperioder. I stenugnen i det troligen medeltida huset, hade arkeologerna hittat en trasig del av en så kallad vridkvarn. Dessa började också användas under yngre järnålder och fortsatte att användas även under medeltiden. Bland de fynd som visades för oss besökare, fanns även en malstenslöpare, en från början rund sten som använts för att mala säd. En av de andra visningsbesökarna hade vuxit upp på Rolsta gård och berättade också att de när hon var barn hittat en stor kvarnsten som de tagit tillvara och använt som bordsskiva.Jag tror detta var den första undersökning som jag alls vistats på sedan 2016. Jag älskar verkligen arkeologi, men av personliga orsaker har jag hållit mig borta från branschen i många år. Jag trodde därför att jag skulle kunna besöka en arkeologisk undersökning och förbli neutral. Men nu kliar det i grävfingrarna och jag längtar tillbaka, men efter så lång tid borta är det säkert för sent.
Referenser
- Wertwein, Göran, arkeologisk undersökning, Rolsta 16 juli 2026
- Wikström, Anders 2003. Rolsta gård Märsta 2003, Rapport Arkeologisk utredning, Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 11, Sigtuna museum, Sigtuna



